Sevärdheter

Österäng

Efter Bönehuset går vi vidare österut ned för en backe och kommer då till Utös största äng - Österäng. Ängen var i en inte alltför avlägsen forntid en havsvik och än idag ligger de norra delarna av ängen ofta under vatten.

Österäng utnyttjades ännu för några tiotals år sedan för slåtter och bete. Gamla forton visar en välskött äng, med kor i bete. Ängen röjdes i mitten på 2000-talet inom ramarna för ett EU-projekt. Tre av utöhemmanen hade t.o.m. hölador på ängen. På vissa ställen kan man ännu urskilja låga diken som håller på att växa igen. Om äldre tiders höbärgning, då Utö ännu inte hade fast bosättning och då jurmoborna utnyttjade Utö främst som slåtterland, vittnar ännu vissa platsnamn. På Grutmålsberget intill vägen som leder ned till ängen intog jurmoborna sitt morgonmål och på Aftonmålsudden tillredde man efter dagens arbete kvällsvard före hemresan.

Till höger kan man beskåda en speciell kullerstensås som i en halmåneform omsluter en plan där byns ungdomar sommartid brukar spela fotboll. Detta är den yttersta utlöparen av Salpausselkä tre, som i en mäktigare form presenterar sig på Jurmo.

Ängen utgör under vårarna och höstarna ett av de mera populära målen för regionens ornitologer. Utö är under flyttningstider ett paradis för fågelintresserade och en trogen skara fågelskådare återvänder varje år till Utö. Ibland görs mera sällsynta observationer som lockar "bongare" från hela landet.