Hembygdsgården

Efter grundandet av hembygdsföreningen var behovet av en samlingslokal stort och en lämplig tomt behövdes. Problemet löstes genom att lotsen Fridolf Öhman med hustru Anni år 1955 donerade en tomt på Enskär, Utös norra udde.

Redan föregående år hade medel börjat insamlas för bygget och sockeln göts som talkoarbete av byborna samma år. Byggets fortsättning förbereddes och att skapa de ekonomiska förutsättningarna var inte lätt.

Adolf Höglander skriver i föreningens historik av år 1965: ”Svårigheterna var stora och många, men viljan stark och tron fast”. Insamlandet av medel och materialdonationer fortsatte. Sjöfartsstyrelsen hjälpte till med transporter. Bygget fortsatte och 14 juli 1958 var arbetena så långt hunna att Utö Hembygdsgård kunde börja användas av medlemmarna.

De följande åren fortsattes inredningsarbetena i lokalen, tidvis gick detta rätt långsamt på grund av ansträngd ekonomi. Den 3 juli 1965 invigdes Hembygdsgården med ekonom Göran Grönroos som festtalare. Författaren Hjalmar Krokfors läste en för tillfället ägnad dikt.
Nu var föreningens största projekt genomfört, lokalen byggd och invigd. Med Adolf Höglanders egna ord: ”Med betong och järn, med trä och glas byggdes detta hus, men också med ungdomens vördnad för det förgångna och tro på framtiden”.

I Hembygdsgårdens källarvåning inreddes ett rum för Postens verksamhet och detta rum, Gamla posten, används numera för uthyrning.

Föreningen hade sedan gammalt haft en målsättning att upprätta ett arkiv, där material över öns historia kunde arkiveras för forsknings- och andra ändamål. Den blev möjlig att genomföra genom att föreningens ekonomi förbättrats och att möjligheterna att erhålla bidrag har ökat. Efter att föreningen erhållit ett positivt bidragsbeslut från Finlands Hembygdsförbund kunde arbetet med att inrätta ett arkiv i Hembygdsgården inledas i maj 2013 och i arkivet förvaras nu dokument relaterade till öns och Utö hembygdsförenings historia.